Tänk vad livet kan vändas.

Jag jobbade ju tidigare som florist och sen i butik. Men efter vår son Malte dog i för tidig förlossning orkade jag inte gå tillbaka till samma jobb och alla minnen. Så jag började leta nya utbildningar.
Hittade då i min kommun innom komvux utbildning till svetsare. Jag hade aldrig aldrig tänkt tanken eller provat. Men har aldrig varit rädd att arbeta med maskiner Eller så. Aldrig haft problem använda vinkelslip eller snickra osv. 
Men jag sökte in och fick en plats. Så kvällen innan skolan började provade jag svetsa och vart livrädd. 
Jag såg det kreativa i yrket och hoppades det skulle gå vägen. 
Men att man faktiskt skulle tycka det var roligt. Såpass roligt att man ville gå klart eller faktiskt jobba med det. De oddsen var väl inte stora. Många slutade faktiskt. 
Sedan att man faktiskt skulle vara duktig på det de var väl inte jätte stor chans heller. Men man hade tydligen handlaget.
Idag älskar jag mitt jobb fullkomligt. Bästa val jag gjort. 
O tydligen har jag lätt för det. Iallafall får jag mycket beröm från chefer och kollegor. 
Så tänk vad konstigt livet ändå är. Allt hade ju faktiskt kunnat gå tvärt om. 
Men gud så glad jag är idag. Och fruktansvärt stolt. Att jag verkligen la energin på det. 

I morgon ska jag äntligen tillbaka efter min envisa öroninflammation. 
Har ont än men det får vi skita i. Saknar alla och allt för mycket. 

///Maria 

Kommentera här: